Wells har skrivit en stor mängd klassiker; den kanske mest kända är Tidmaskinen ( 1895 ) där en uppfinnare reser framåt i tiden och upplever ett samhälle där den mänskliga arten delats i två. Boken angriper både det existerande klassamhället, samtidigt som det visar på behovet av mänskliga drivkrafter för att åstadkomma utveckling.
I Den osynlige mannen gör Wells ett levande porträtt av de mänskliga problem det kan föra med sig att vara osynlig.  Den har filmatiserats flera gånger.
Världarnas krig är en av de första böckerna där utomjordingar anfaller jorden. År 1938 sände CBS boken, i en dramatiserad variant under ledning av Orson Welles, på radio och skapade stor uppståndelse då minst 1,7 miljoner av lyssnarna trodde att det rörde sig om ett riktigt anfall.
Den första, ganska svaga, versionen publicerades 1888 i en skoltidning, Science Schools Journal, som Wells då redigerade. Den hette då The Chronic Argonauts. Fram till 1894 skrev han om den minst sex gånger. Den slutgiltiga versionen utgavs i bokform året 1895 under titeln The Time Machine. En komplett svensk översättning publicerades 1976 av Delta förlag. En översättning hade tidigare publicerats 1952.

Boken har filmatiserats flertalet gånger, bland annat 1953 regisserad av Byron Haskin (se Världarnas krig) och tre gånger 2005 bland annat Steven Spielberg.

ROBOTAR

Karel Capek skrev 1920 boken R.U.R., där han blev först att använda ordet "robot", även om temat förekommit långt tidigare

Den första filmen var Metropolis som kom 1927 och där kom det första Roboten.   I den överdimensionerade och tekniskt fascinerade staden Metropolis lever de olika samhällskikten helt åtskilda. Det övre skiktet lever under paradisiska förhållanden medan arbetarna ses som mindervärdiga och lever i en slags undervärld i jordens djup.

Filmen är en föregångare inom science fiction-genren och har influerat filmer fram till idag: Blade Runner, Star Wars och Matrix.

Isac Asimov är nog min favorit SF-författare och jag har nog läst det mesta han har skrivit.
Ett mycket känt verk är Stiftelse-trilogin: Stiftelsen, Stiftelsen  ochimperiet  samt Den segrande stiftelsen, vilka skrevs under 1940-talet. Trilogin beskriver hur forskaren Hari Seldon förutser, med hjälp av den nya forskningsgrenen "psykohistoria", det stora Galaktiska imperiets sönderfall och ser till att två Stiftelser skapas i Vintergatans bägge ändar. Syftet med dessa stiftelser är att minska tiden av barbari innan galaxen kan få ett nytt stabilt och fredligt styrelseskick. Om ingenting görs bör det ta 30 000 år, men planen är att Stiftelserna skall kunna minska tiden till 1 000 år.
Stiftelsetriologin har jag nog läst 10 gånger och det är min äldre sons favoritbok.

Första boken beskriver den första stiftelsens tillväxt när Vintergatans periferi börjar slitas sönder. Den andra hur stiftelsen kommer i konflikt med resterna av Imperiet. Den tredje beskriver kampen mot Mulan, en mutant som verkar kunna ställa Hari Seldons planer på huvudet samt beskriver undersökningarna efter den mystiska Andra Stiftelsen.

Två föregångare till trilogin skrevs under 1980-talet:Preludium till stiftelsen,  Hari Seldon och stiftelsen,  liksom två uppföljare: Stiftelsen och tiden och  Stiftelsen och jorden.
Han skrev även ett 100-tal populärvetenskapliga artiklar bl.a.

• Fantastiska fakta
• Mer fantastiska fakta
• Svarta hål och kosmiska ägg
• X står för okänd ( 1986 ) (eng. X Stands for Unknown, 1984)
• Asimov on Science Fiction
• Blodet ( 1959 ) (eng. The Living River)
• Lägg till en dimension ( 1964 ) (eng. Adding a Dimension)
• Kemins historia ( 1965 ) (eng. A Short History of Chemistry)
• The Tragedy of the Moon (1972)

Isaac Asimov dog sorgligt nog  den 6 april 1992 av AIDS. Han hade fått sjukdomen genom HIV-infekterat blod under en by-passoperation 1983. Orsaken till hans död tillkännagavs 2002 av hans fru, Janet, i hennes biografi It's been a Good Life.

I Förbjuden värld (1956) syns de tre lagarna användas i praktiken av filmens robot Robbie.  Ett rymdskepp från jorden skickas till planeten Altair IV. Uppdraget är att undersöka vad som hänt den expedition som tjugo år tidigare landat på planeten för att sedan inte ge ifrån sig något livstecken.
Den enda överlevande visar sig vara Doktor Morbius och hans dotter, de övriga har dött av en okänd kraft. På planeten finns även,  Robbie,  en robot lydande under de tre robotlagarna som kan tillverka i stort sett vad som helst.
Under tiden på planeten har Doktor Morbius gjort enorma tekniska framsteg, vilket förvånar expeditionsmedlemmarna då han inte ens var med som tekniker på den första expeditionen. Till slut visar sig orsaken till de tekniska framstegen, liksom den mystiska kraften, ha sin grund i planeten och dess förflutna.

Året är 2029.   Superdatorn Skynet styr världen, fast besluten att utrota det mänskliga släktet. Skynet har dock börjat förlora kriget, och för att slutligen kunna förinta människan måste den ändra det förflutna. Därför sänder den en människoliknande robot - en Terminator - tillbaka i tiden för att mörda Sarah Connor, kvinnan vars ofödda son John kommer att bli mänsklighetens enda hopp och leda motståndsrörelsen mot maskinerna. John skickar i sin tur tillbaka en av sina soldater, Kyle Reese, för att skydda henne från Terminatorn.

TV-serien Battlestar Galactica  (1978, 2003) vill robotarna utrota mänskligheten i en avlägsen del av galaxen, kallas cyloner, och har utvecklats så långt att de inte går att skilja från människor. Battlestar Galactica är för övrigt den science fiction-tv-serie som har det högsta betyget på IMdB (Internet Movie Database).

Bilden är från den gamla serien som jag tycker bättre om.

---

 I Star Trek har androiden örlogskapten Data en framträdande roll, och han ägnar mycket tid åt att utforska sin eventuella mänsklighet och förmåga att uppleva känslor.


                                        
I Star Trek-universumet förekommer även borgerna - en kultur av cybernetiska varelser som är till hälften humanoida och till hälften maskiner - som med hjälp av nanoteknologi och implantat assimilerar hela världar av humanoider och deras teknologi till borgkollektivet, där alla tänker som en. " Recistans is futile " . Det uttrycket ser man lite överallt.
Här finns en video när Jean-Luc Picard var assimilerad av borgerna

Borgerna består av individer som blivit assimilerade av borgkollektivet. De är i grunden humanoida varelser med cybernetiska implantat som ger dem nya färdigheter och ett kollektivt medvetande.
Borgkollektivet introducerades i serien Star Trek: The Next Generation.  I serien Star Trek: Voyager blir borgen (tidigare människan) Seven of Nine räddad av rymdskeppet Voyager.
Borgkollektivet styrs av en drottning,  Borg Queen. Borgdrottningen kallar inte sig själv för ledare, utan ser sig som en del av kollektivet. Borgerna anses vara det största hotet mot federationen någonsin. Borgerna håller främst till i deltakvadranten.
Borgernas stora mål är att assimilera alla arter för att uppnå perfektion. De anser att genom att assimilera andra hjälper de dem på vägen mot fulländning

Slut med robotdelen

Introt finns på uTube http://www.youtube.com/watch?v=8DF9nDJZrdA

Månbas Alpha sändes ursprungligen 4 september 1975 - 7 maj 1978
Svensk television visade 10 avsnitt sommaren 1976 och 4 avsnitt i december 1977. Månbas Alpha var den andra renodlade SF-serie som visades i svensk television (den första, den tyska serien Rymdpatrullen, visades redan tio år tidigare).
Serien har även visats i TV 3, med start den 27 november 1990, och i ZTV hösten 1997. Sommaren 2008 visades säsong två för första gången i svensk TV då TV 4 Science Fiction valde att visa serien i sin helhet. Den går fortfarande juni 2009.

Säsong ett anses vara mycket bra och banbrytande inom Science-Fiction-genren (många går så långt som att säga att utan Månbas Alpha hade vi inte haft Star Wars), medan säsong två anses vara ett stort misslyckande.
Till den andra säsongen, kallad Year Two, hade nyckelpersoner i serien antingen bytts ut mot nya eller rent av bara försvunnit, utan att en förklaring till detta ges. Bland annat har Victor Bergman försvunnit och Tony Verdeschi tillkommit. Dessutom har man ersatt Main Mission med Command Centre.
En annan stor anledning till att säsong två misslyckades anses vara att producenten Sylvia Anderson lämnat projektet och ersatts med Freddie Frieberger
Vetenskapliga komentarar:

• Issac Asimov räknade att om en explosion skulle ske på månen, tillräckligt kraftig för att slå ut månen ur sin omloppsbana, skulle månen sprängas sönder.

• Månen färdas motsols (sedd från nordpolen) och Månbas Alpha med sina förvaringsplatser finns i kratern Plato, på månens vänstra sida. En explosion där skulle inte få den att lämna jordens omloppsbana, utan istället "bromsa in" och krasha in i jorden.

• Eftersom Månbas Alpha finns i kratern Plato skulle jorden synas ganska högt ovanför horisonten sett från månbasen, och inte alls bara några grader från horisonten som bilderna i tv-serien visar.

• Det skulle ta tusentals år för månen att färdas till ett annat stjärnsystem.

• Hur många Eagles (seriens rymdskyttlar) som än förstördes och hur mycket dom än användes blev det aldrig slut på skyttlar eller bränsle till dem.

Genren börjar vid den här tidpunkten att i större utsträckning lyfta fram sociala missförhållanden, farliga samhällsutvecklingar och samhällskritik. Flera författare utnyttjade det faktum att det inom ramen för science fiction var det möjligt att dra ut konsekvenserna av olika samhälleliga eller vetenskapliga utvecklingslinjer till dess ytterligheter. 1940kom Karin Boyesbok   "Kallocain" , en mörk framtidsskildring som påminner mycket om det senare verket   "1984"  av George Orwell. Titeln Kallocainanspelar på ett gift som får folk att säga sanningen.

Under 1950-taletoch första halvan av 1960-taletmörknade tonen något, och från filmbranschen kom, bland annat som ett resultat av den amerikanska skräcken för ett sovjetiskt kärnvapenanfall, en mängd filmer där utomjordingar anfaller jorden. Kvalitén är ofta tämligen låg, med undantag som Förbjuden värld,   Mannen från Mars (The Day The Earth Stood Still)  och  Invasion från Mars (Invasion from Mars). Den senare, med manus av Ray Bradbury.

I Sverige gick under 1960-taletden klassiska tyska TV-serien Rymdpatrullensom byggde på en serie böcker av Hans Kneifelvilka upptog lejonparten av utgivningen i Sverige av bokserierna Kosmos och Saturnus och som handlade om besättningen på rymdskepp Orion med uppgift att patrullera solsystemet och skydda Jorden mot attacker från utomjordingar.

Inom filmens värld kommer filmer som A Clockwork Orange, Apornas Planet, Star Wars och 2001 - ett rymdäventyr(2001 - A Space Odyssey).

Det finns även tv-serier med science fiction-tema. Bland annat Doctor Who(1963) och Stargate(1994). Båda två har blivit uppmärksammade och kända runt om i världen.

1970-talet karaktäriseras framför allt av att feminismennu gör sitt stora intåg i science fiction. Bland de centrala nya författarna märks Ursula K. Le Guin, (som även skrev fantasy) Samuel R. Delany, Joanna Russ, pseudonymenJames Tiptree Jr.(för Alice Sheldon) och John Varley.